fredag 4 september 2009

Ny termin, ny repertoar, nya jobb!

Det är ett spännande liv man lever som frilansare. Igår hade vi andra repet för terminen med Mikaelssymfonikerna, och vi har en spännande termin framför oss. Bl.a. spelar vi Förklädd Gud med Hagakyrkans och Smyrnakyrkans körer 17/10; ett mycket roligt projekt. Musiken riskerar kanske att slitas ut, den framförs ju så mycket, men jag tycker faktiskt det är ett underbart verk, väl förtjänt av all uppmärksamhet.

Sedan ger vi oss på Mozarts symfoni nr. 40, bland det finaste som någonsin komponerats om du frågar mig, och jag ska dessutom vara solist och leda orkestern samtidigt (på något vis) i Bernard Henrik Crusells klarinettkonsert i f-moll op.5. Det blir en utmaning både för orkestern och för mig som jag ser fram emot. Det blir konsert 22/11 med detta, så schemat är späckat!

Med Göteborgs blåsarsinfonietta har vi börjat arbeta med ett filmmusik-program, som ska bli konsert 15/11. Men innan dess ska vi visa oss på Blåsmusikens dag på Liseberg 27/9, då bjuder vi på lite smakprov blandat med marscher och annan underhållningsmusik. Med blåsarsinfoniettan är det alltid ett privilegium att jobba, kompetensen hos varje musiker är mycket hög där.

Göteborgs Ungdomsorkester brottas tyvärr med vissa organisatoriska problem just nu, och jag undrar om inte vissa förändringar i orkesterns grundläggande organisation bör genomföras. Det finns svårigheter att rekrytera folk till styrelse och liknande, och man arbetar inte som man borde med att rekrytera medlemmar till orkestern.

Det bekymrar mig mycket, främst därför att jag är övertygad om att ungdomsorkestern behövs. Jag tror att det behöver finnas en orkester för de ungdomar som vill lite mer än den breda massan på kulturskolorna; en skola i just klassisk orkester i en tid när man inte nödvändigtvis har det på kulturskolorna. Jag ser absolut inget fel i att ägna sig åt populära genrer i kulturskolorna, men det är viktigt att det finns någonstans att upptäcka den klassiska repertoaren för den som vill, och att lära sig den intrikata konsten att spela symfoniorkester. Jag tror också att vi i ungdomsorkestern behöver bli bättre i kommunikationen med kulturskolorna om vad vi erbjuder och hur vi ser på vår roll.

I mitten av september börjar jag också arbeta på kulturskolan i Partille som klarinettlärare, ett vikariat under hösten. Det ska bli verkligt roligt att jobba med barn och ungdomar igen. Jag har ju undervisat vuxna på Windplay musikskola i några år, med stor behållning, men kontakten med ungdomarna har jag saknat sedan jag jobbade i Härlanda i början av seklet.

På Windplay har vi i höst en uppgift som jag tror är mycket viktig, nämligen att bygga upp ensemblen till något verkligt kul igen. Den startade lite med ett slag i luften och ingen riktig struktur eller utgångspunkt, och jag tror det är dags att fastställa vad ensemblen ska vara. Ensemble är i sig något attraktivt för de flesta som spelar, rentav syftet med musicerandet för många, och vi måste göra det klart att alla är välkomna med sina egna preferenser och förmågor, och att ensemblen blir vad dess medlemmar vill att den ska vara. Jag har börjat skriva mer egna arrangemang till den, och jag tror det är vägen att gå, så man kan spela det man vill på den sättning man har.

Lev väl!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar